Att bo i stan
Mer Linda Skugge: Är det okej att bo i en stad när man har barn? Linda är tveksam, tydligen.
Det är inte jag.
En stad är en bra miljö för människor. Precis som ett mellanstort samhälle är det, och som ödemarken är det.
Bara man skapar utrymme för variation. Att det inte tar en hel dag att komma till en skogsdunge, att det inte tar en hel dag att hälsa på vänner, att det inte är direkt fysiskt farligt. Jag skulle gärna ha växt upp i Stockholms innerstad, så länge mina föräldrar ordentligt hade tänkt på vad som är bra och dåligt med det.
mina barn växer upp i sthlms innerstad just nu - fast jag kan förstå vad Linda menar ..det är lite trist att alltid behöva följa med dom ut så de inte blir överkörda - att de inte kan cykla annat än på en mörk bakgård -
men jag vet inte.. jag har kompisar som bor i hus med trädgård och skog och allt - inte vill deras ungar gå ut - de vill sitta framför datorn som innerstadsbarnen..
det är oxå en svår sak - att hindra dom från att sitta framför datorn för mkt .. fast du förstår nog inte det problemet än - du har ju en bebis - och har “fasta principer” .. ..
Comment by Risifrutti — October 8, 2005 @ 7:48 am
Vi bodde i stan när första barnet kom men spenderade hans andra år i Yttermalung, så när han lärde sig att gå så kunde han verkligen gå, rakt ut i omgivningarna hur långt han ville ungefär. Efter det var det omöjligt att flytta tillbaka till stan, vi försökte men höll på att få klaustrofobi på kuppen. Vi kände oss som isbjörnarna på Skansen när vi vankade fram och tillbaka i vår lilla lägenhet.
Så vi flyttade ut ur stan igen och alla fyra barnen har växt upp med dörr direkt ut i det gröna. Visserligen är det ingen garanti för att de ska vilja vara ute, som Risifrutti säger, men då är det så mycket enklare att köra ut dem också
För två år sen, när alla barnen hade blivit stora, flyttade vi tillbaka igen och trivs superbra i stan. Fast när jag blir en gammal mormor och farmor vill jag nog bo på landet igen …
Comment by Anna — October 8, 2005 @ 8:00 am
Aåja, Risifrutti, det är nog si och så med det redan… Inlägg om pappaprinciplöshet är in the making…
Comment by hemligapappan — October 8, 2005 @ 9:49 am
ha ha..kul - ser fram emot det !
Comment by Risifrutti — October 8, 2005 @ 11:49 am
Jag flyttade ut på landet när min dotter var fyra. Det har jag aldrig ångrat. Både hon och jag har varit friare. Ingen rädsla för att någon ska röva bort henne från dagis. Inga blottare vid sandlådan. Slippa låsa dörren hemma, hon har kunnat komma och gå utan nyckel. Inga avgaser. Inte mycket trafik.
Nej, jag kan inte komma på något bra med att bo i stan med barn!!
Comment by Helene Nordmark — October 9, 2005 @ 7:54 am
Det är helt ok att bo i stan. Mycket hellre än att växa upp i en extrem-lantlig miljö där katten Jansson är enda vännen och samhället är fyllt med fördomar och främlingsfientlighet.
Comment by Patric Malm — October 10, 2005 @ 6:12 am
Till Patrik. Vem är det som är fördomsfull egentligen?
Comment by Jessica — October 11, 2005 @ 1:46 pm