Tankeläsning
Mitt jobb som pappa: att vara tankeläsare. Förstå om det är mat eller blöja eller varmt eller kallt eller vad det är. Det går oftast, men inte tack vare mig, utan tack vare Karin.
Fast det är lite som om hon förutsatte att jag hade en USB-kabel koppad direkt till henne, redo att läsa av i detalj. Och så chansar man, och så lär man sig. Alltså är det väl inte så konstigt att fyraåringar tror att mamma och pappa vet allt.
Den ordlösa kommunikation ni övar nu är guld värd!
Öva på.
Min “tre-och-ett-halvt-åring” yttrade den berömda kommentaren igår:
“Mamma, du vet så mycket!”
Då känner man sig klok!
Comment by Mifflan — October 9, 2005 @ 12:44 pm
Va? Vet vi inte allt? Ta inte ifrån mig en illusion som såväl jag som barnen behöver…*L*
Comment by Ännuhemligare Mamma — October 9, 2005 @ 2:42 pm
Det är det här som är livet, att kommunicera, ge och få bekräftelse, mötas och bara vetskapen om hur betydelsefull du är i din papparoll är väl värt allt…koppla bort USB kabeln och använd alla dina fantastiska sinnen , dom finns där jag lovar…
Comment by Lena — October 9, 2005 @ 4:45 pm
Och det fortsätter…
Comment by SANDRA — October 9, 2005 @ 5:48 pm