Nedför minnenas allé 4
Jag hade napp. Massor av nappar, påhakade på en sorts nyckelring av plast. Jag valde en och bad om att få den nysköljd i kallt vatten, särskilt en cirkelformad mörkblå med små hål i.
Sedan la jag nyckelringen i hörnet i sängen, och mamma och pappa tog bort en napp då och så. De skyllde på sängen. Den har nog ramlat ner, sa mamma, när jag frågade vad som hade hänt med den blåa.
Till slut, som treåring, var det dags att sluta. Fick ett återfall vid fyra, krävde ny napp, testade. Konstaterade bekymrat att de inte tillverkades i samma höga kvalitet som förr. Slutade.
Gulligt!
Vi skickade upp kidsens nappar på nyårsafton, fastbundna på en raket.
Till gubben i månen, sa vi.’
De köpte det.
Comment by SANDRA — November 21, 2005 @ 7:20 am
Själv proppade jag ner alla nappar i ett kuvert och skickade dem till tomten. Han skulle ge mig mer julklappar dåsades det.
Comment by Fatima — November 21, 2005 @ 8:57 am
Även jag hade ett gäng nappar hängandes, när det var dags att sluta, började mina föräldrar doppa en efter en i salt och skyllde på grantanten..
Nostalgi är fint!
Comment by Ajjabajja — November 21, 2005 @ 6:49 pm
Jag hade ett helt gäng hängande i ett sammetsband runt halsen så jag kunde byta när en blev för varm. När det var dags att sluta gav jag bort dem allihop till gubbarna som jag hade fått för mig bodde i soprummet, så det var inte så väldigt plågsamt att kasta dem i sopnedkastet
Comment by Sara — November 22, 2005 @ 11:24 am
Kommer ni ihåg era nappar?? Jag blir helt paff. Jag kommer inte ihåg dem alls… kanske använde jag de för kort tid?
Comment by Anna — November 22, 2005 @ 1:02 pm