Gick till jobbet, hängde av mig jackan, tog upp mobilen. Med följde – en napp! En av Karins blåa nappar med en liten glad fisk på. Som ett meddelande till mig själv: mitt barn är alltid med mig. Mitt barn har bara en pappa.
Och nu, fyra minuter in på arbetsdagen, vill jag åka hem!
The URI to TrackBack this entry is: http://hemligapappan.blogsome.com/2005/12/02/som-ett-litet-meddelande-till-mig-sjalv/trackback/
RSS feed for comments on this post.
Line and paragraph breaks automatic, e-mail address never displayed, HTML allowed: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <code> <em> <i> <strike> <strong>
Jag älskar verkligen din blogg för jag sitter här med en liten godisbit i form av 5 månadersEmma och känner igen varje betraktelse du beskriver, jag ler ,skrattar och snyftar vemodigt till ibland.En bra blogg kan man läsa om , din läser jag gärna fler gånger. Tack
Comment by Ylva — December 2, 2005 @ 8:41 am
Mina kids är i den åldern att läget börjar dra sig till status: båda till kollo samtidigt?? JA!
Fixa barnvakt & gå ut och käka bara han och jag? JA!!
Men det är mysigt att läsa om hur det var.
Förr i tiden.
;)
Comment by SANDRA — December 2, 2005 @ 8:44 am
Du får dagens bloggros. Så underbart du skriver.
Comment by Christina — December 2, 2005 @ 6:28 pm
Oh, va fint… Blir alldeles rörd. Vill också ha.
Comment by lillsyrran — December 3, 2005 @ 1:33 pm
Min sambo gick länge runt med dotterns lilla vita socka stl. pytteliten nyfödd i sin jeansficka. Bara för att kunna plocka upp och längta lite.Tror att den ligger kvar…. idag är hon 11år.
Comment by Anci — December 8, 2005 @ 7:17 am