Jag kan köra alla bilar
Vilka barnböcker tyckte ni bäst om som barn?
Allra bäst, förstås, i min barnbokshylla var två böcker om bilar. Dels Inger och Lasse Sandbergs ”Pojken med de hundra bilarna” och dels en bok som heter ”Jag kan köra alla bilar”; författarens namn har jag tillfälligtvis glömt. (Något Nyman? Karin Nyman?) Jag älskade bilar. Nyligen köpte jag ”Jag kan köra alla bilar” i födelsedagspresent till ett barn jag känner – men jag blev smått chockad när jag öppnade den.
Den var nämligen omtecknad.
När Kalle, tre år, var ute och körde med sin trehjuling och berättade för sin mamma hur han bytte mellan olika bilar på sjuttiotalet var Renaulten givetvis en Renault 4 – inte en Renault Clio. Saaben en V4:a, inte en 9000. Och så vidare. Det var lite svårt att smälta.
Jag skulle kunna skriva en hel egen blogg bara om barnböcker, om Biggles och bröderna Hardy och Svarta Hingsten och Pippi Långstrump och Godnatt mister Tom och så sagan om lejonet Leo som bara gillade fisk, en saga som trycktes på kraftiga ark i Allers med instruktioner om hur man kunde klippa ut dem och med snöre binda dem till en liten bok. Det gjorde mormor till mig och min syster, och jag har kvar den än.

Pappa envisade med att läsa mumintrollen.
Så tillslut tyckte jag det var okej.
Men jag kämpade emot länge.
Jag ville höra Kalle Anka.
Men hur lätt är det att läsa högt?
TJOFF!
PANG!
UÄRGAH!
Comment by SANDRA — May 14, 2006 @ 7:50 am
Skriv en blogg om barnböcker! Jag lovar att kommentera hela tiden- det är mitt favoritämne också!
Comment by Karin — May 14, 2006 @ 7:57 am
Rimsagan ‘Petter och hans fyra getter’ som jag nästan fortfarande kan utantill. Den kom i nytryck och som 20-åring fick jag den i present. Men getterna var i alla fall fortfarande Röd och Blå och Gul och Vit, och Murresvart sprang snabbt som blixten till vännen Sixten.
Comment by A — May 14, 2006 @ 9:33 am
Min favvo var Harry den smutsiga hunden, vi läste den så många gånger att mamma var tvungen att köa en ny, bladen lossnade från pärmen =)
Comment by Lisa Pettersson — May 14, 2006 @ 10:38 am
Alfons Åberg, Gunilla.. någonting. Jag vet inte varför… Jag gillade att det var han och pappa och det var inget exceptionellt utan bara hans fantasi och lite vanligt liv. Och så var den itne så fasligt barnslig utan han hade tankar om våld och annat som man själv hade.
Comment by Nathalie Winberg — May 14, 2006 @ 11:14 am
Problemet med listan över världens bästa barnböcker är att den inte får plats i den här lilla rutan. Men om jag under pistolhot bara skulle få välja sju bilderböcker att läsa för fyra barn mellan ett och nio på en öde ö, då skulle jag (kanske) välja
- Max lampa av Barbro Lindgren
- Ut och gå av Anna-Clara Tidholm
- Petter och hans fyra getter av Einar Norelius
- Herr Kanin och den fina presenten av Charlotte Zolotow
- Till Vildingarnas land av Maurice Sendak
- Morris och osynlighetspåsen av Rosemary Wells
- Benny B av Jon Blake, och
- Hattjakten av Sven Nordqvist
… för att de är så kloka och fina och roliga och för att man kan läsa om dem hur många gånger som helst, ända tills kokosnötterna är slut och fartyget som ska rädda en kommer.
Comment by Anna — May 14, 2006 @ 12:51 pm
Jag hade tre favvo.. En om djur i djurparken, en luckbok. Sen Lilla nollan och de andra. SLutligen Den lilla blå bilen. Den lilla blå bilen är, såhär i efterhand, bäst. Då var det luckboken.
Comment by Sandra — May 14, 2006 @ 5:33 pm
Den vilda bebin! Världens bästa barnbok.
Comment by lillsis — May 14, 2006 @ 7:03 pm
Min favoritbok var “PP fixar allt”. Förmodligen för att min pedagogiska mamma lät mig rita och berätta vad som hände i slutet av boken på de vita sidorna där. Sista bilden i boken visar nämligen hur en katt fastnat med svansen under rymdraketen och det kunde inte jag acceptera. Min mamma sa att det fanns vita blad i slutet av boken för att man skulle hitta på sitt eget slut. Sagt och gjort. Jag ritade bilder och hon skrev. Toppenbok!
Comment by Hanna — May 14, 2006 @ 9:35 pm
jag gillade astrid lindgrens böcker med starka tuffa tjejer, böcker som jag kunde känna igen mej i. ronja rövardotter var storfavoriten och när den blev film var jag så ledsen att inte jag fick vara ronja istället. fast jag var lite för liten för det, hade inte ens fyllt sju då
Comment by milimina — May 15, 2006 @ 6:01 am
Petter och hans fyra getter. Min mamma läste den när hon var liten, jag läste den hos min mormor när jag var liten och köpte den sedan till min dotter (som snart är två och ett halvt) och hon älskar den. Jag har till min förskräckelse upptäckt att jag kan den utantill. Sedan var och är fortfarande en favorit Astrid Lindgrens “Allra käraste syster” illustrerad av Hans Arnold. Den blev orsaken till att jag vid 8 års ålder blev mer skrämd än jag någonsin blivit, men det var av en helt annan bok och är en helt annan historia…
Comment by Emma — May 15, 2006 @ 2:19 pm
Karin Nyman, ja. Boken var en av mina största favoriter när jag var liten och de nya illustrationerna känns ju helt fel. Alfons Åberg-böckerna tillhörde också min topplista.
Comment by David Hall — May 17, 2006 @ 9:00 am
Min favoritbok var de Vilda trillingarna om ett trillingpars liv fram till ett års ålder. Boken är på rim och på varje uppslag får man i uppgift att leta efter musmamman och hennes tre musbarn som är jämngamla med de vilda trillingarna.
Comment by Anna — May 19, 2006 @ 11:42 am
Jag har gjort samma fasansfulla upptäckt rörande “Jag kan köra alla bilar”! Tänkte också omgående köpa en till mig själv och en till min bror, eftersom vi båda älskade den som barn, men fick nästan kväljningaar när jag såg de omtecknade bilderna. Det kändes som ett förräderi på högsta nivå - att smutskasa ens barndom är riktigt hemskt. Jag undrar om du också kan ha läst “Jag kan laga alla bilar” också? Har för mig att uppföljaren hette så i varje fall.
Min favorit när jag var liten var annars “Pippi Piggelin” som handlade om fågeln Pippi och hans dag, tror jag. Gillade även Alfons, såklart, och en piratbok med superfina rim i, en bok om en elak björn som var elak mot alla i skogen, och som straff blev krympt av en häxa. En bok om sju nallar som skulle åka till rymden, alla nallarna var i varsin färg och de bakade kakor i sin raket. Det fanns mycket jag gillade, men jag kommer inte ihåg titlar och författare på de flesta böckerna, det är hemskt synd.
Ett bra boktips när man kan läsa bättre själv dock, är “Nalle Lufs och Skrutten”, av Gösta Knutsson. Jättelättläst och finfin berättelse om Nalle Lufs och hans vän hunden Skrutten och deras små äventyr på resa genom Sverige. Kolossalt sött skriven och med några fina illustrationer, utgiven 1952 ursprungligen. Det var den första riktiga bok jag läste, minns jag. Den står kvar i hyllan här, på hedersplats.
Comment by Anna Nio — May 19, 2006 @ 10:06 pm
“Gröngölingsboken”, del 1 och 2. Där finns allt man behöver veta!? Jag lärde mig läsa tidigt och läste nästan sönder dem…
Comment by Annika — June 11, 2006 @ 7:57 pm