Eftermiddagsidrott
Egentligen är det ju inget svårt att vara pappaledig på morgonen. Då är vi två vuxna och två barn. Det är inte heller svårt mellan nio och elva, för då sover Rakel. Och mellan elva och två är det också lätt, då är det lite mat och lite hushållssysslor och lite lek och kanske något ärende på stan. Lunch med någon kompis kanske. En baggis.
Nej, det är på eftermiddagarna som man verkligen sätts på prov. Vid två hämtar vi Karin på dagis, och då väntar tre eller tre och en halv timme där jag ska hålla två barn på gott humör, se till att de får mellanmål och samtidigt laga middag till familjen.
Ren idrott.
Ofta går vi till det närbelägna salutorget och sätter oss där och äter mellanmål, en medhavd macka eller lite frukt eller i lyxiga fall en varm korv. I extremt lyxiga fall, någon gång i månaden kanske, går vi till ett fik och beställer glass eller en bulle. Karin älskar det, inte bara för den allmänna sockertillförseln, utan också tror jag för den ”vuxna” känslan i det. Att själv få beställa, att sitta ute i den stora världen på en stol som inte är en barnstol och liksom veta att det är läge att anstränga sig lite extra för att inte spilla. Rakel har fått prova glass för första gången. Liksom alldeles tyst. Hänförd.
Hm! När jag var föräldraledig för sju år sedan så fick man INTE ha syskon på dagis. Då var jag hemma med två barn hela dagarna i tre år! Vad kallar du det?
Comment by C — May 15, 2008 @ 11:30 am
Eh… elitidrott…?
Comment by hemligapappan — May 15, 2008 @ 12:28 pm
Vad duktig du är! När jag var hemma med lillan tror jag att det hände max en handfull gånger att jag lagade middag innan mannen kom hem, kändes som ett helt oöverstigligt projekt. Och jag hade bara ett barn…
Comment by maria — May 15, 2008 @ 4:34 pm
Man kan ju förbereda rätt mycket redan vid lunchtid. Och det är väl inte så att jag gör vakteläggssufflé alla gånger heller…
Comment by hemligapappan — May 15, 2008 @ 5:20 pm
Jag är glad för att storebror går på förskolan fyra dagar i veckan. De daar ha är hemma måste vi verkligen hitta på något aktivt. Annars klättrar han på väggarna fram mot eftermiddagen. I övrigt tycker jag faktiskt att livet är en baggis som föräldraledig.
Jag har massor med tid att luncha med kompisar, gå i affärer, uträtta ärenden, baka, laga mat, handla, städa, tvätta etc. Och eftersom allt det där är gjort när maken kommer hem hinner jag lätt träna flera kvällar i veckan. Ärligt talat, när i livet har man det så här lyxigt? Det blir väl fram emot pensionen då…
Nej du. Jag tror att livets stora idrottspass börjar när flera barn skall hämtas och lämnas på dagis/fritids/skola och ha fritidsaktiviteter på kvällar och helger samtidigt som båda föräldrarna jobbar. Då misstänker jag att det kommer att bli svårt att hinna med vardagsbestyren.
Comment by Lisa — May 16, 2008 @ 9:14 am